mitt skyddsnät

I en värld där jag gång på gång fått höra om människor som inte hittat en partner, eller hittat en partner men inte vågat berätta om sitt intresse för doiminans och underkastelse, eller inte hittat sig själva, eller hittat något som blivit fel och sedan inte haft någon att prata med - i den världen är jag lyckligt lottad. jag har, förutom en partner som jag är nästan osannolikt lycklig med, ett starkt och tryggt nätverk omkring mig.

mitt skyddsnät. mitt nätverk. Från början var det nätet i allra högsta grad ett "net-work", bestående av människor jag till största delen umgicks med via datorn. För kanske fem år sedan var det inte många av mina vänner i verkliga livet som delade, eller ens kände till, min sexualitet. Då var internet med alla dess BDSM-relaterade platser en bekräftelse på att det fanns fler som jag. Där hittade jag människor att ställa alla mina tusen frågor till, och människor som vågade och orkade ställa besvärliga motfrågor. Nästan varje kväll tillbringade jag en stund på min favoritchat. Det var nödvändigt, för att få andas.

Ett par år senare tog en av nät-vännerna initiativ till ett livs levande möte. Det var den första Malmö-träffen, det som idag är föreningen G.O.D.I.S. Vad häftigt det var att hitta röster och ansikten bakom nicken, och vad härligt det var att prata och skratta till sent på kvällen!

Under tiden som gått, och i arbetet med att utveckla Malmö-träffarna/G.O.D.I.S, har jag funnit några av de bästa vänner jag kan tänka mig. Ni vet vilka ni är. Mest av allt är dem här texten en hyllning till er.

Idag består nästan hela min privata umgängeskrets av BDSM-intresserade. De är inte mina vänner för att de sysslar med BDSM, men det faktumet tillför något extra till relationen. Först och främst kanske en trygghet. De vet vem jag är och vill vara, och jag behöver inte leta efter någon mask att ha på mig. De låter mitt och Masters samspel, som oftast måste vara dolt, ske öppet. Och de låter mig prata om allt. Med dem kan jag dela sådant som jag aldrig skulle kunna ta upp med någon som inte känner till den speciella dynamiken i D/s-relationen. Det är OK att vara ledsen för att jag känner mig otillräcklig som slavinna, och det är OK att vara lyrisk över befrielsen i en bestraffning. (Det är i övrigt precis lika OK att diskutera arbetsliv, nya frisyrer eller politik, om nu någon undrar.) jag är en människa som behöver diskussioner. jag vill kunna ifrågasätta och få mothugg. Det är viktigt att ha ett forum även för den här delen av mitt liv; att inte bara mötas av enkelriktad kommunikation, i form av texter på internet eller i böcker.

Dessutom - om det otänkbara skulle hända, om min Master och livspartner på något sätt skulle försvinna från mig, skulle jag inte kunna falla handlöst. mitt skyddsnät skulle vara där. För att hindra att jag föll som jag fallit förr, in i djup och destruktiv masochism, skulle de orka med långa samtal och till och med, om det behövdes, en och annan omgång med piskan. För min skull.

Vänner som är bra på att lyssna, lätta att skratta med, och dessutom beredda att ge en flicka stryk - kan det bli bättre? Mer kunde jag inte önska. jag vill bara att ni ska veta hur mycket trygghet, och glädje, ni ger mig.

Tack.

simone {SS}

Gamla tankar
smisk till skillnad från pisk
mitt alldeles vanliga jag
"Har du några andra intressen än homosexualitet?"
Växtvärk
Tiden före juli 2001





Copyright Sir Sparehawk/simone {SS}, samt i förekommande fall författare/fotografer. Det är inte tillåtet att kopiera material från The Isle utan tillstånd från Sir Sparehawk/simone {SS}. Maila oss om du är intresserad.
Senast uppdaterad 2003-10-01.